En kuslig plats

Jag var på biblioteket idag.
När man går in i biblioteksbyggnaden så är det som att gå 30 år bakåt i tiden. Där inne står uråldriga bokpärmar vars innehåll ingen har läst, det luktar unket och instängt, möblerna är såna där som väl var moderna på 80-talet och till och med bibliotekarierna är gamla. De går runt där och det ser ut som om de har haft samma kläder på sig i hela sitt liv, inte för att de är smutsiga, men för att de är gammalmodiga.
Och det finns en väldigt speciell känsla inne på biblioteket, det ligger något lite kusligt över det hela. Som om när stället är tomt på folk så kommer det fram en massa spöken och andar av olika slag. De har jättetrevligt därinne om nätterna och svassar runt och tror att de lever igen. Det är hit de döda tar sig från sina gravar, det är som en fritidsgård för dem.

Om det är något ställe som jag verkligen skulle undvika på natten så är det biblioteket. Tänk er att det är mörkt och de höga boktravarna kastar mörka skuggor överallt. Det är dammigt och det är knäpptyst, men man känner ändå att det inte är helt övergivet. Nånting finns där.
Hör man då plötsligt ett ljud, jaa, då skulle i alla fall jag springa därifrån snabbt som en oljad blixt.

Nej, det lurar något mycket mystiskt över bibliotek.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0