Väktarna som aldrig fick som de ville

Jaaa, på allvar. Vi alla hatar väl någonstans krogvakter.
De är ett så sorgligt släkte, men likväl kan jag inte tycka synd om dem.

I helgen var det utgång och jag stod och köade för att komma in på vad som verkade bli en trevlig kväll. Av någon underlig anledning hittar jag en öl i min innerficka. "Märkligt!" Tänkte jag, men det var endast en god nyhet (i flera bemärkningar).
Men då händer det förstås. Den jävla vakten kommer fram till mig med hotfull uppsyn. Och det mest beklämmande var att han upptäckte ölen på nolltid, liksom kände han det på sig. Då är det illa gott folk! Riktigt illa!

"-Hörru du!" Röt han. "Du gör dig av med den där illa kvickt, annars kommer du inte in. Det är olagligt att dricka innanför cityringen."

Men vafaaan. Jävla idiot.
Jag som vet att man inte ska reta upp vakter motstod frestelsen att käfta emot och sa att jag skulle göra honom till viljes.

Sextio sekunder senare. Jag har inte gjort mig av med ölen ännu. (men jag ska alldeles strax)

"-DU där, var jag otydlig senast? Nu gör du dig av med den annars släpar jag dig till polisstationen."
"-Nej, jo, jag förstod precis" Svarade jag och makade mig iväg runt hörnet.

Väl utom synhåll svepte jag ölen och gick sedan tillbaka in i kön. Men det jag undrar är förstås:
Vad är vakters problem? Va? Vad är det med dem? De måste helt enkelt haft en svår uppväxt, kanske varit sådana som blev mobbade.

Fyfan.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0