Up in the blue!
Igår var jag återigen PIC! (det gick inte bra att googla, så ni får gissa helt enkelt)
En sväng ut över Hjälmaren, en sväng till Norrköping, en lång sväng tillbaka. Solens sken följde mig hela vägen och navigeringen gick fint. Den största fadäsen var när Östgöta control helt plötsligt bytte språk till svenska. Flera gånger ropade han upp Sigurd Erik Ivar Zäta Gustav och jag undrade varför han aldrig svarade. Kom igen nu då Zäta Gustav! tänkte jag.
Sen slog det mig! Hoppsan! He-he.
Ryanair flög rakt ovanför mig, coolt! Typ. Typ coolt alltså, inte typ ovanför mig.
Det mest anmärkningsvärda var min trötthet. Det var ansträngande att vara i luften trots att jag bara var uppe i en och en halv timma. Jag tror det beror på att jag inte är van. Tidigare har jag haft flygrutter på 5,8 timmar, utan att bli övertrött. Men då var det mer vanligt att aviera.
En sväng ut över Hjälmaren, en sväng till Norrköping, en lång sväng tillbaka. Solens sken följde mig hela vägen och navigeringen gick fint. Den största fadäsen var när Östgöta control helt plötsligt bytte språk till svenska. Flera gånger ropade han upp Sigurd Erik Ivar Zäta Gustav och jag undrade varför han aldrig svarade. Kom igen nu då Zäta Gustav! tänkte jag.
Sen slog det mig! Hoppsan! He-he.
Ryanair flög rakt ovanför mig, coolt! Typ. Typ coolt alltså, inte typ ovanför mig.
Det mest anmärkningsvärda var min trötthet. Det var ansträngande att vara i luften trots att jag bara var uppe i en och en halv timma. Jag tror det beror på att jag inte är van. Tidigare har jag haft flygrutter på 5,8 timmar, utan att bli övertrött. Men då var det mer vanligt att aviera.
Kommentarer
Trackback
