Det är inte riktigt en blogg, men nästan

Idag tog jag körkort. Det var ganska trevligt.
Men det kändes så odramatiskt på något sätt också. Jag satt där och körde och gjorde allting överdrivet lugnt och säkert och tog det försiktigt vad jag än gjorde.

Efter ungefär tjugo minuters körning blev jag tillsagd att åka tillbaka till vägverket, det gjorde jag och jag parkerade bilen på en av deras parkeringsplatser.

- Jaha, sade kontrollanten, nu kör du inte bara flygplan själv, nu får du köra bil också. Du klarade testet.
- Åh, så bra, svarar jag med ett neutralt ansiktsuttryck fastän jag jublar på insidan.
- Japp, kör försiktigt, hejdå! Glöm inte din jacka.

Och sen var det slut. Jag hade förväntat mig någon sorts ceremoni eller något, inget flådigt men kanske ett:

- Grattis! Du gjorde det kanonbra!

Men det gör inget. Jag var glad ändå.
Så från och med nu får alla som är rädda om sitt liv hålla sig inomhus, för ingen går säker så länge jag är ensam ute i trafiken.