Förmiddagsmetaforer

Solen skiner denna dag också, jag sitter på min balkong och läser en bok om att skriva. Det är intressant läsning, där står att man ska öva sig på att göra liknelser.
Jag tycker om liknelser och jag vill gärna tro att jag är duktig på dem, något som väl ändå är felaktigt.
Hur som helst, här är mina egna kreationer.

Du är likt en ur jorden nyuppsprungen blomma, som har dina levnadsdagar och fagerhet framför dig men likväl är du redan vacker.

Hon är lika skön som gräset är grönt om sommaren, som snön är vit om vintern, som himlen är blå om dagen.

Hon rörde sig lika harmoniskt som en krusning på havet, som en fågel som seglar mot vinden.

Hon är som en giffel, till utsidan ganska likgiltig men väl däri helt magiskt underbar.

Liksom träd ryggar mot vinden, liksom stenar formas av havet viker jag hädan för dig.

Hon är lika motstridig som laxens lek i älven.

Du hör här hemma som måsens skri vid hamnen, som duvans skrockande i staden, som svalans lek mot skyn.

Liksom tågets väg över rälsen, liksom flyttfågelns väg söderut, liksom vattenfallets väg nerför så har du din väg framför dig.

En stor silo skjuter upp i hamnen, lika opassande som att rapa vid en fin middag, som ett grönt kors i Sveriges flagga, som Liverpool utan Gerrard.

Mitt i detta industriområde står ett fåtal träd och de liksom lyser av hopp, liksom en solstråle genom ett molntäcke, liksom en leende man på bussen.

Kommentarer
Postat av: Karin

I like it! ^^

2009-06-28 @ 10:46:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0