Är faktiskt ganska nöjd

...med mig själv. För ovanlighetens skull (not).

Jag har redan äntrat fasen då jag inser att det snart är över. När man blckar tillbaka lite på den tid som har gått kan man väl komma till några konklusioner.

Jag har vuxit, åt flera håll. Både uppåt och utåt. Och det är ju inte bara positivt. Men jag har nog vuxit lite som person också (vill jag tro).

Jag har nog blivit aningen missförstådd också, många som kände mig innan Hässlö skulle aldrig betrakta mig som elak, eller oärlig, eller något sådant trevligt.

Men ändå var jag nöjd med mig själv, varför? -Jo, har faktiskt lärt känna en hel del människor som är trevliga.
Och jag är ju lite avant garde i det här med att bilda vänskapsband, något som jag för övrigt är rätt stolt över.

Aja, nog pratat om mig. Ska ut och springa två mil nu!

Snart är det dags att klippa alla band

Jo, nu närmar den sig på allvar. Den mycket omtalade, det aldrig sinande samtalsämnet, studenten. Och sluta skolan, det har man ju gjort förut. Det är väl inget speciellt med det. Som att sluta nian.

Men när ens klasskamrater far all världens väg direkt efter studenten och mycket talar för att man aldrig återser dem igen. Vad händer då?
Det känns som att det kan bli svårt. Jag kanske börjar få sentimentala känningar, något som ju helt skulle förstöra mitt varumärke. Så kan jag ju inte bara ha det.

Nej, nu ska jag börja bete mig som ett as mot alla. Då kommer de bli arga och hata mig och jag kommer inte sakna dem alls när tiden väl är kommen.

För det är nog ett faktum, att efter studenten, kommer jag nog aldrig se någon av de hemåtfarande igen. Möjligen finns det något undantag, men det är ytterst dubiöst.

Inte händer det väl att jag reser förbi Skövde eller Smögen eller Simrishamn eller Kumla eller någon annan avlägsen ort, ohnej, det händer inte.

Vänner är till för att överges. Eller hur är det egentligen?

För bra.

Cosmo Kramer: I don't know if you've noticed, but lately I've been drifting aimlessly.
Jerry: Now that you mention it!

 

Separationsångest!

Jaa, det kan väl tyckas lite nördigt.
Men jag kommer att sakna den engelska fotbollen något så infernaliskt!

Jag har nu följt mitt älskade Liverpool maniskt i nio månader och jag har aldrig varit mer trogen än den här säsongen. Det känns därför sorgligt att skiljas från den underhållning vilken jag har tagit del av varje vecka.
När jag tänker på veckorna efter ligans slut känns det bara tomt och jag har en känsla av att jag kommer att lida utav en otrolig abstinens.

När jag tar mig tid att kolla på Liverpool är det inte bara att jag älskar att se på dem, de tillfällena är också de enda då jag släpper allt. Det har för mig varit ovärdeligt att för ett par timmar varje helg bara slappna av utan att få dåligt samvete.
Jag har nämligen intalat mig själv att på min prioriteringslista går Liverpool före allt.

Stämningen, passionen, frustrationen när det inte går som det ska och lyckan när Torres avslutar elegant, när Gerrard slår den där geniala passningen, när Alonso krossar bollen med millimeterprecision, när Aurelio prickskjuter sina frisparkar, när Riera rundar sin försvarare, när Mascherano glider in i närkamper, när slutsignalen närmar sig och supportrarna ställer sig upp och sjunger You'll never walk alone.. Jag älskar det!

Verkar jag därför lite deppig den närmaste veckan, så vet ni varför.


Till sötbullen

Du gör mig glad, även om du inte alltid är den lättaste att handskas med.
Men du ställer alltid upp om någon behöver det och det tycker jag utmärker dig som person.

Tack för att du finns, du gör min dag bättre!


Studentskiva

Det var trevligt. Dock lite skräckblandad förtjusning att kröka med lärarna.
Men jag tycker att de bjöd till bra i alla fall, även om jag tänkte mig för en extra gång hela tiden innan jag sade eller gjorde något. Och jag var inte den enda som gjorde det.
Jag har lite funderingar angående kvällen.

-Vems idé var det med den där jäkla lamboleken? Jag fick massa öl i håret, inte alls angenämt.

-Plutos service var under all kritik, vilket ju var tråkigt. Fast deras fotograf var ett riktigt kap..

-Var SND dragen?

-Hur mycket hade Lyxell druckit?

-Varför var Emma gnatig?

-Var tog Jonathan vägen?

-Var tog Karin vägen?

Jag har inga ord för dess härlighet!

Det finns ingenting, verkligen ingenting, som tillfredställer mig så mycket som att sitta och studera en fredagkväll.
Jag njuter så fullständigt att jag får gåshud.

Det är helt infernaliskt ljuvligt att spendera en kväll helt uppslukad i böcker och uträkningar och aha-upplevelser.
Just i detta nu är jag som lyckligast! Och jag älskar det.

Valborg och lite sådan skit

LFC

Jag fick mitt lilla paket som officiell medlem.

LFC

Och mitt nya medlemskort!

Ben

Ben är jättekul att ha bild på.

orka

Orkar man ha fyra handfat i samma jävla badrum? -Fy fan vad nice!

berg

En skön Berg...

sonny

En naken Sonny..

andrea

En vilsen tjej.

macka

En god macka? -neeej.

Hello

Aktivitet är mitt mellannamn, jag är så otroligt lojal mot mina besökare känner jag.

Ni behöver ju inte tacka mig eller något, jag tycker det är roligt att skriva minst ett inlägg varje dag, endast för att underhålla alla.

Om någon känner att denne vill snacka lite, typ på riktigt alltså, kanske i telefon, hör av er!

Jesper till er tjänst - 073 580 99 29

Ni kan också kika in målen från den senaste korpmatchen om ni vill det, kvalitén på filmen är inte den bästa men det syns hyfsat ändå.

Kika här!

RSS 2.0