Tjänstefel?
Ämbetet som samhällskritiker och samhällsåskådare börjar sakta men säkert rinna ur mig. Liksom sand i ett timglas. Det måste bara ske något för att vända på timglaset, och jag ska återvända. Bättre, slugare, hänsynslösare än någonsin.
Jag kommer att skicka dödsdomar hej vilt!
-Han borde skjutas!
-Hon borde hängas!
-Han borde slängas ner i en jättelik mortelskål och sedan smulas sönder!
Jaa, ni förstår. Men jag är inte där.
Jag. Är. Inte. Där.
I en utopi skulle detta format inte existera. Men det är ingen utopi vi lever i. INGEN UTOPI.
Mmm kom ihåg hur de gick med dendär bruden du mordhotade (eller uppviglade till..?) här för ett tag sen. Du får hitta en fin balans. Men jag väntar på samhällskritiken. Får ta å läsa igenom dina protokoll sen som ligger i Skövde och se om ja hittar nåt som kanske kan inspirera dej?
först och främst emma! mordhotade? det låter högst barbariskt. jag skulle bara arkebusera henne, en helt annan sak.
haha, de där protokollen.. de kan nog inte anses som mina mest seriösa tilltag. fast jag antecknade i viss mån det som sades - vilket jag väl borde få någon sorts eloge för?!
Alltså att redigera protokollen som du gjorde gör att de borde vara obligatoriska i alla kurser om källkritik. Nu är iof källkritik ett SJUKT tråkigt ämne så de blir kanske ingen som läser dom ändå. Men jag skulle ha roligt när ja skrev boken. Och när jag fick betalt för den...
nu förstår jag inte vad du menar emma. redigera protokollen? jag skrev dem ju bara, eller?
fast jag håller väl med om att de är extrema till någon grad.
