OM: Modern teknik och sociala medier
Jag slås av den revolution som har ägt rum de senaste åren. Vad har det tagit åt oss? Folk har blivit helt beroende av exponering. Den typ av statusuppdateringar som förekommer på Facebook är i många fall skrämmande. Man skriver några rader som på något sätt är tänkt att skapa intresse. Det är vad jag försöker göra åtminstone. För jag är en del av det här. Jag påstår inget annat. Jag själv är en del av de sociala medierna. De som har tagit över vårt samhälle.
Samma sak med Twitter. Vad är det för något? Vad gjorde man för tio år sedan? När började vårt behov av att synas ta en sådan absurd vändning? Formatet som Twitter erbjuder kan liknas vid en statusuppdatering på Facebook. På 140 tecken försöker man knåpa ihop något finurligt, något välfunnet. Som om man genom några ord ska förändra något. Eller frammana en aha-upplevelse eller ett ögonblick av humor.
Vem gör man det för? Varför? Min tanke är att det hela bygger på en önskan om bekräftelse. Vi strävar ständigt efter att få respons på det vi åtar oss, vi vill vara en del av ett större sammanhang. Vi vill betyda något, vara något.
En talande bild för ett par dagar sen; Jag var på en restaurang och åt lunch med tre kollegor. Alla som sitter vid bordet har sin iPhone i handen och har hela sitt fokus vid denna tekniska pryl. Jag uppmärksammar det och sneglar mot de andra gästerna vid borden i närheten. Samma sak där. Telefonen framme och bortkopplade från den fysiska plats där vi faktiskt befinner oss.
Vad i helvete är det som händer? tänker jag för mig själv. Det har blivit viktigare att ta del av information och uppdateringar från andra personer och exponera sig själv än att umgås med dem man lunchar med. Och jag tycker att det hela är ganska sorgligt.
Jag är konservativ och min önskan om att vi borde vara mer primitiva kanske känns daterad men har jag inte en poäng i att vi har tagit det till sin spets? Eller är jag bara gammal av mig? Är jag konstig för att jag önskar att vi ska distansera oss från sociala medier?
Till stor del tror jag att teknikens utveckling har välkomnat detta beteende. Det har gått för snabbt för oss människor, vi hänger inte med i samma tempo som tekniken. Det är ingen slump att 2000-talets största hälsoproblem utgörs av stressrelaterade åkommor.
Mobiltelefoner i allmänhet och smartphones i synnerhet. I Nyhetsmorgon förra helgen diskuterade de hur viktig mobiltelefonen är för en individ. De flesta är överens om att det är "hela livet" man har där i. Det är ens "andra hälft", som en själsfrände. Det har blivit så lättillgängligt att utbyta meningar och åsikter. Det kan räcka med att en politiker postar ett enda provocerande inlägg för att det ska bli hus i helvete. Jag tycker att det har gått för långt. Jag vill trycka ner bromspedalen och få folk att reflektera över den vardag som vi lever i.
Är det verkligen rimligt att vi hellre skulle ta med oss en mobiltelefon på semester än en god vän? Är det rimligt att det första man gör när man kommer hem efter en resa är att skriva det i sin statusuppdatering? Är det rimligt att dela med sig av hur bakfull man känner sig för tillfället?
Om ni själva har svårt att besvara frågorna kan jag vara vänlig att göra det åt er. Nej, det är inte rimligt.
Samma sak med Twitter. Vad är det för något? Vad gjorde man för tio år sedan? När började vårt behov av att synas ta en sådan absurd vändning? Formatet som Twitter erbjuder kan liknas vid en statusuppdatering på Facebook. På 140 tecken försöker man knåpa ihop något finurligt, något välfunnet. Som om man genom några ord ska förändra något. Eller frammana en aha-upplevelse eller ett ögonblick av humor.
Vem gör man det för? Varför? Min tanke är att det hela bygger på en önskan om bekräftelse. Vi strävar ständigt efter att få respons på det vi åtar oss, vi vill vara en del av ett större sammanhang. Vi vill betyda något, vara något.
En talande bild för ett par dagar sen; Jag var på en restaurang och åt lunch med tre kollegor. Alla som sitter vid bordet har sin iPhone i handen och har hela sitt fokus vid denna tekniska pryl. Jag uppmärksammar det och sneglar mot de andra gästerna vid borden i närheten. Samma sak där. Telefonen framme och bortkopplade från den fysiska plats där vi faktiskt befinner oss.
Vad i helvete är det som händer? tänker jag för mig själv. Det har blivit viktigare att ta del av information och uppdateringar från andra personer och exponera sig själv än att umgås med dem man lunchar med. Och jag tycker att det hela är ganska sorgligt.
Jag är konservativ och min önskan om att vi borde vara mer primitiva kanske känns daterad men har jag inte en poäng i att vi har tagit det till sin spets? Eller är jag bara gammal av mig? Är jag konstig för att jag önskar att vi ska distansera oss från sociala medier?
Till stor del tror jag att teknikens utveckling har välkomnat detta beteende. Det har gått för snabbt för oss människor, vi hänger inte med i samma tempo som tekniken. Det är ingen slump att 2000-talets största hälsoproblem utgörs av stressrelaterade åkommor.
Mobiltelefoner i allmänhet och smartphones i synnerhet. I Nyhetsmorgon förra helgen diskuterade de hur viktig mobiltelefonen är för en individ. De flesta är överens om att det är "hela livet" man har där i. Det är ens "andra hälft", som en själsfrände. Det har blivit så lättillgängligt att utbyta meningar och åsikter. Det kan räcka med att en politiker postar ett enda provocerande inlägg för att det ska bli hus i helvete. Jag tycker att det har gått för långt. Jag vill trycka ner bromspedalen och få folk att reflektera över den vardag som vi lever i.
Är det verkligen rimligt att vi hellre skulle ta med oss en mobiltelefon på semester än en god vän? Är det rimligt att det första man gör när man kommer hem efter en resa är att skriva det i sin statusuppdatering? Är det rimligt att dela med sig av hur bakfull man känner sig för tillfället?
Om ni själva har svårt att besvara frågorna kan jag vara vänlig att göra det åt er. Nej, det är inte rimligt.
Kommentarer
Postat av: Emma
Så nu har du bestämt dej för att stänga av mobilen alla tider utom 19-20 och dessutom inte använda wikipedia? ;)
Postat av: Jeppster
Tjaa, det är väl ett steg i rätt riktning om inte annat!
Trackback
