Det är inte riktigt en blogg, men nästan

Nu var det längesen ni fick chansen att ta del av händelserna i mitt liv. Eller bristen på dem. Jag har varit ute på äventyr IGEN. I torsdags bar det av och därefter rände jag runt som en Sverige-trotter fram till sent på söndag kväll. En cirkelliknande rutt, inte särskilt rund dock. Start och mål i kära gamla Vässan som vi säger här. Jag besökte Sveriges tre största städer på fyra dagar! Det är väl värt en applåd?! Tack tack.

På vägen passade jag på att spendera lite kvalitetstid med min biologiska syster samt min extrasyster. Jag har den förmånen. Två systrar.. toppen! Och Elin har ni ju hört om. Eller läst. Det är hon som raggar på blinda/lätt utvecklingsstörda och slår mig med golfklubbor. Inte samtidigt alltså, men hon har gjort båda.

Isoleringen då? Vad om den? Vad tror ni? Har jag lekt att jag är en primitiv man ute på öde ö? Eller har jag bara låst in mig själv på mitt rum och vägrat gå ut? Det senare verkar ju tämligen orimligt. Jag har ju precis skrivit om hur jag har rest 142 mil, HERREGUD! Vad tänker ni med? Ni är ju totalt flänga i bollen.

Min Internetuppkoppling har havererat och jag har inte kunnat ansluta till nätet. Så jag har faktiskt inte lämnat er vind för våg som jag brukar. Hela den icke-braiga uppdateringen på sistone har alltså berott på tekniska problem och inte på min totala ignorans.